Reselektyr

2010/08/11

Jag var på en liten resa nyligen och lämnade Darling River hemma eftersom den tålde det. I stället tog jag med Jenny Diskis Den motvilliga resenären (On trying to keep still) som jag har fått rekommenderad av en pålitlig källa. Diski bjöd på en trevlig ton och roligt berättande från Nya Zeeland, dit hon alltså reser motvilligt för att delta i ett författarjippo, och sedan från den engelska landsbygden. Den tredje delen av boken utspelar sig (om det nu är rätt verb i sammanhanget) i Lappland, men dit följde jag inte med. Jag blev rastlös, så Diski fick fortsätta sitt filosoferande själv i stugan där jag lämnade henne. För trots en säker penna och många igenkännningar (som i avsaknaden av drift att kliva utanför dörren till det egna rummet där så mycket stimulans redan står serverad),  tröttnade jag på Diskis tankegångar om Diski och Diskis upplevelser av att vara Diski. Nej, det var kanske elakt och överdrivet, men lite så var det, och jag behövde väl bli medtagen någon annanstans just nu. För som med så mycket annat handlar läsning delvis om rätt tidpunkt. Rätt bok i rätt stund, för även om vissa saker består (vi har väl ofta en liten skara författare till exempel som vi förblir trogna i vår uppskattning), skiftar mycket.

Till skillnad från Diski är jag just nu en mycket villig resenär som inlett en resa flera veckor i förväg med att läsa böcker som tar mig till resemålet mentalt. Precis som slutet av en relation börjar långt innan själva uppbrottet, börjar resan långt innan jag sätter mig på planet. Inför en stundande vistelse i Montreal har jag alltså utökat läshögen med en pjäs av Robert Lepage (jag är ett stort stort fan av hans skapelser), en bok där författare från Montreal berättar om platser i staden som betyder särskilt mycket för dem, och en bok som nog skulle gå under beteckningen chic lit (av Montrealtjejen Rafaële Germain). Den senare är som ett studiebesök i en 3o-årings Montrealliv, fast det är tveksamt om jag stannar besöket ut – det är mycket taxt hit och dit, “vi skulle vara eviga singlar och nu längtar jag efter kärlek”, skofärger och vinsorter.  Men det är på Montrealfranska och det är i Montreal, och precis som Män som hatar kvinnor går den utmärkt (och fort) att läsa trots febertrött hjärna. Och faktiskt, jag har när jag kommit till sidan 34 redan hunnit lära mig hur mycket en taxiresa kan kosta, och att man har majskolvspartyn  i (den här delen av) Kanada.  Boken med författarnas berättelser är däremot riktigt intressant, särskilt när vissa författare berättar om sin relation till staden och skrivandet. 

Så det där med ovilligheten att lämna det egna rummet är relativt, jag tror att vi kan rymma både tillfredställelse i att vara ensamma i vår hemmavrå och drift att möta andra människor och platser. Jag tänker också att vi har ett rum som vi tar med dit vi åker, och i det rummet finns alla resor vi gjort.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: